Bokparadiset

Titel: The low road
Författare: Daniel Kirk
Serie: # 1 Elf realm
Förlag: Amulet books
Utgivningsår: 2008

Adlibris:When Matt and his family move to a new neighborhood, they don't realize they've inadvertently stumbled into the middle of massive upheaval in the fairy world. With the elves' territory disintegrating and dark factions looking to seize control, apprentice mage Tuava-Li must defend her way of life - even when that means cooperating with Matt, a human and a natural enemy, as he may just hold the key to saving the Elf Realm from certain destruction. Boken var väldigt förvirrande i början. Man får läsa från så många olika perspektiv. Så ibörjan hade jag knappt någon koll alls på vem som var vem och vad som nyss hade hänt med dom, ingen koppling alls med karaktärerna då. Men det blev bättre sen. Försökte läsa mycket åt gången också så man verkligen kom in i boken. Något som var skitsvårt var namnen. Alltså vissa var så konstiga namn så visste inte om det var namn först eller inte, vilket gjorde allt ännu svårare. 

Men när jag väl kommit in i boken tyckte jag det var en bra fantasy dock är jag tveksam om jag kommer läsa de två andra böckerna. Tycker det hade räckt med bara den, men allt ska ju vara seire och triologier nu förtiden... 

Tycker tecknar stilen med de stora ögonen var häftigt, dock så såg många nästan likadana ut. 

Inte världens bästa ilder men ni ser ju. 

Antal sidor: 544 sidor.
Första meningen: Highway 256 was a cold, gray, line that streched through the night, splitting the blackness of the woods in two. 
Betyg: 

Så fort jag fick hem paketet så började jag läsa den. Jag har väntat otåligt på att sista(?) delen i de utvalda. Första boken gillade jag riktigt mycket, andra boken höll inte riktigt måttet men tredje boken, jag undrar om det inte är favoriten av dom. 

Bitterblue försöker ta reda på vad som egentligen hände under tiden Leck styrde, och hela detta blir ett stort puzzel som är otroligt spännande att följa, jag ville aldrig sluta läsa och fast boken är på över 600 sidor så var jag klar på två dagar. Bara det är ju ett toppen betyg!

Ibland störde jag mig på Bitterblue att hon kräver så mycket av andra, men det gör man kanske när man är drottning? Det kanske är svårt att hinna med precis allt som ska göras, men jag tyckte ändå hon tog det så självklart till exempel när hon bad Po om saker. 

I första boken så älskade jag Katsa och Po, men i denna tycker jag nästan att det blir lite för mycket. Sitter det tio personer i rummet så måste ju inte Katsa flyga på Po och kyssa och brottas så extremt inför alla. Hade jag varit med hade jag absolut inte tyckt det var så roligt att stå och prata med en person som sen springer iväg för att kyssas med sin partner.. 

Självklart tillkom den ju lite nya karaktärer. Teddy och Saf. Teddy älskar jag, så himla snäll och bara mysig. Saf gillade jag från början också men sen blev hans beetende så störande så det fanns inte. 

Trots lite små grejer som jag störde mig på så var boken så otroligt bra och jag vill redan läsa om den, vilken jag kanske faktiskt gör senare i sommar, eller i höst. Någon gång vill jag i alla fall läsa om den! 

Tack till Semic som jag fick boken som pdf-fil av! 

Antal sidor: 619 sidor
Första meningen: Det måste göra ont när han tar tag i mammas arm och rycker henne mot väggbonaden. 
Betyg: 

Från Cirkoli.se: Människorna i stan säger att Cirkoli bara är en gammal legend. De säger att det inte finns något magiskt nöjesfält med en port till stjärnorna där önskningar går i uppfyllelse och drömmar blir levande. Och skulle det finnas så är det ändå ingen som kan ta sig dit. Inte genom den höga ogrässkog som en trollkarl för hundratals år sedan sådde runt stan.

Det som lockade mig var den fantastiska boktrailern. Den är verkligen superbra gjord. Dock genom trailern fick jag att den skulle vara lite mer läskig. I och för sig är det en mer middlegrade bok och då tycker man nog att den är läskig. 

Det är en svenskfantasy (bara det lockar ju att läsa den) och det är verkligen en fantsy kan jag säga. Har har vi en gammal legend mixad med några låtsaskompisar och granerad med ett par helt sjuka monster. 

Dock något jag inte gillar, är när det är svordomar i en bok som är för yngre barn. Alltså det är inte mycket svordomar och jag förstår att det är för att ge karaktärerna som svär en annan vinkel, så att de skiljer sig från de andra. Men nej jag är inte ett stort fan av det ändå, tycker det låter så otroligt fult, det är därför jag inte gillar det. 

Det här är en bok som man definitvit inte vet vad som händer när man vänder blad. Jag försöker gissa vad som skall hända men det är helt omöjligt kan jag säga.

Tack så hemskt mycket Patrik Stigsson att jag fick denna som rec-ex! 

Författarens hemland: Sverige
Antal sidor: 487 sid
Första meningen: Det var på nätterna Filko jagade.
Betyg:

 

Titel: Häxmästaren
Författare: Peter Bergting
Serie: Legenden om Morwhayle
Förlag: Semic
Utgivningsår: 2011
Språk: Svenska

Från Adlibris: En motvillig hjälte och hans försvunna tvillingsyster. Ett magiskt svärd. En uråldrig drake. En ondskefull häxmästare, på väg att åter stiga upp ur graven.

Arteil Krill är femton år och har levt nästan hela sitt liv i småstaden Gopnyk. För tio år sedan försvann hans tvillingsyster Malda under mystiska omständigheter. Arteil trodde väl aldrig att han skulle få se henne igen - och definitivt inte att hon en dag plötsligt skulle stiga fram ur en magisk portal bakom garderoben i hans eget sovrum!

Så börjar en halsbrytande resa. Arteil och Malda beger sig till den myllrande staden Morwhayle, på andra sidan havet.

---

Detta är en riktig fantasybok. Den har drakar, magiskt svärd, en häxmästare och ett riktigt mysterium. Direkt när jag började läsa känndes det som om det var något jag skulle gilla. Jag fattade tycke om karaktärerna. Men ju längre in i boken ju mer förvirrad blev jag, jag hade ingen aning om vem det gick att lita på, vem stod på vilken sida, vem är ond vem är god? Detta gjorde att jag läste ännu mer jag var tvungen att veta hur det skulle sluta. Säger bara att det är tur att jag har del två som ligger och väntar på mig. 

Något som jag verkligen gillade var att när de gick över till "andra sidan" eller den andra världen eller vad man ska säga så kunde plötsligt djuren talar. Lite som i Toy Storie och vem gillar inte det? 

Gällande karaktärerna gillade jag Malda direkt, påminnde lite om Katsa i "Tankeläsaren" just för att båda är kaxiga och självständiga. De gillar jag! Arteil tyckte jag var en riktig mes först men sen blev han modig, också bra när de utvecklas, dock i slutet fick jag inte grep om honom..

I boken finns det lite bilder också, älskar när det är de i böcker. Det ger boken ett annat djup tycker jag, och dessa bilder var verkligen super fina. 

Detta är en jättebra fantasyserie så har du inte läst den än tycker jag absolut att du ska göra det!

Tack Semic för rec-exet! 

Författarens hemland: Sverige
Antal sidor: 303
Första meningen: Något slog till i fönstret, skrapade sidan på droskan och var borta. 
Betyg: 

 

Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plöts­ligt är den bara där, på en plats där den inte fanns i går.

 Inne i dessa svart- och vitrandiga tält döljer sig en helt unik upplevelse, en fest för sinnena. Gå vilse i en labyrint av moln, vandra genom en trädgård gjord av is, häpna inför den tatuerade ormmänniskan som stoppar ner sig själv i en liten låda av glas och förundras över illusionisten som utför omöjliga magiska bedrifter. Välkommen till Le Cirque des Rêves.

Men bakom rökridåerna och speglarna pågår en tävling - en kraftmätning mellan två unga magiker, Celia och Marco, som sedan barndomen tränats i att använda sina illusionskrafter för att överträffa varandra. Vad spelarna inte vet är att detta spel är en duell intill döden och att cirkusen är skådeplatsen för ett slag som utkämpas mellan fantasins och viljans krafter. Oförtröttligt utövar de unga magikerna sin magi med skäl som deras hemlighetsfulla läromästare, Hector och Alexander, är förtegna om.

Det här är en bok som inte är någon annan lik. Den är riktigt bra skriven och det är en sån bok man kan läsa om för man kommer upptäcka något man inte förstod första gången man läste den. Det är helt otroliga miljöbeskrivningar. Karaktärerna kan ibland vara lite många att hålla koll på men alla är speciella vilket gör att man kan hålla en aning koll på dem. 

Jag tycker den är lite svår att placera in i kategorin Fantasy/Övernaturligt, för det känns inte som det är så övernaturligt men ändå är det ju de i boken på sätt och vis men det är lite difust. Fast så är det ju med illusioner man vet inte om det är på riktigt eller inte. 

Det är en bok jag verkligen gillar, men jag kan inte säga att jag älskar den. Jag har nog de små detaljerna kvar att upptäcka, så jag är säker på att om jag gör en omläsning kommer jag älskar den hur mycket som helst!

Måste bara länka till det HÄR inlägget eftersom det är så otroligt vackert!

Sjuttonåriga Flamma kan läsa människors sinnen och styra deras vilja. Hela hennes väsen är förföriskt, men folk minns hennes elake döde far och undrar om dottern är likadan. Flamma vill bevisa att hon inte alls är som sin far. Med hjälp av sina krafter försöker hon avstyra ett hotande krig. Hon börjar inse den fulla vidden av sin styrka och den skrämmer henne. Kommer hon att bli ett lika fruktansvärt monster som hennes far var, eller kan hon använda sin förmåga till att göra gott?

---

Andra boken i serien "De utvalda" är nu färdig. Första kan du läsa HÄR.

Boken utspelar sig före den första boken. I början gillade jag inte det alls, att det inte va samma karaktärer. Jag visste att boken skulle hänga ihop med den första eftersom man skulle få lära känna Leck mer i denna men jag tyckte inte riktigt det var tillräcklig, men det var i början. Efter att ha läst slutet på boken så vet jag att den sista boken kommer binda ihop alla böckerna så det ska bli jätteroligt och se hur hon gör det. 

Åter till boken. Cashore:s sätt att skriva är något speciellt. Det är allvarligt men sen så kommer den in så "skrattbitar", om man nu ska försöka förklara hennes sätt att skriva. Precis som i första boken är även denna väldigt genomtänkt, visst att jag kan förutspå några saker, men det finns det ingen bok man inte kan göra i. 

Den här världen Cashore har byggt upp är egentligen inget så speciellt men i denna boken är det lite fler spännande varelser med som jag verkligen gillar, dessa monster. Att de finns i alla möjliga färger och är så fina men ack så farliga. 

Nä, kort sagt är det en bok jag verkligen gillar och jag kan knappt berga mig tills tredje boken! Tack så hemskt mycket Semic som gav mig boken i rec-ex!

Författarens hemland:

Antal sidor:

Första meningen:

Betyg:

Författarens hemland: USA

Antal sidor: 479

Första meningen: Total mörker rådde här nere i fängelsehålorna, men Katsa hade en karta i huvudet.

Betyg: 


Andra omslag:

Så många olika omslag! Mitt favortiomslag är det första/tredje tycker det är super snyggt. Vilket är din favorit?

De tre syskonen Kate, Michael och Emma lämnades på barnhem av sina föräldrar som mycket små. Hela sitt liv har de undrat vad som fick föräldrarna att lämna dem. När de sparkas ut från sitt senaste barnhem och skickas till den mystiska staden Cambridge Falls, får de svaret. Syskonen är sedan urminnes tider utvalda och speciella, och föräldrarna lämnade bort dem för att skydda dem mot en elak trollkarl.

I ett gömt rum i den mystiske dr Pyms hus hittar syskonen en egendomlig bok med blanka sidor. Med hjälp av boken kan man resa genom tid och rum - och här tar en hisnande resa sin början. Barnen möter en ond häxa som har fångat barnen i Cambridge Falls, de möter dvärgar, vargar och magiska monster. Kampen mot häxan blir ett sagoäventyr i klassisk tappning, men samtidigt mörkt, känsloladdat och otroligt rappt berättat.

---

 

Jag tyckter att det i mitten är snyggast.