Bokparadiset

Titel: Själlös eg: soulless

författare: Gail Carriger

Serie: #1 Parasollprotektoratet

Förlag: Styxxfantasy

Utgivningsår: 2012

 

Från adlibris: Att vara Alexia Tarabotti i det viktorianska London är inte det lättaste. För det första har hon ingen själ. För det andra är hon redan tjugofem år och fortfarande ungmö ett faktum som inte blir bättre av att hon är rejält kurvig, frispråkig och värst av allt halv­italienska. Men detta är bara början på Alexias problem. Döda vampyrer, alldeles för stiliga varulvar och hemliga sällskap är snart vardagsmat och frågorna hopar sig: Är hennes själlösa förmågor verkligen en tillgång? Vem är fienden egentligen? Och viktigast av allt: Finns det te?

Själlös är den första delen i serien om den själlösa Alexia Tarabotti och utspelar sig i ett alternativt London i slutet av 1800-talet, där vampyrer och varulvar är en del av samhället. Det är en ångande steampunk-roman fylld av spänning, romantik, humor, luftskepp, bläckfiskar och bakelser.

---

Jag trodde inte jag skulle gilla denna boken. Jag hade inte ens tänkt läsa den och ge den en chans. Jag hoppade över recensioner på den för jag visste att den inte var för mig. Jag hade ingen aning om var den handlade om men den var inte för mig, jag skulle inte gilla den. Sen var jag på bibblan och där stod den i hyllan, så jag tänkte "Äsch jag kan väl låna den då". Sen hade jag den hemma var aldrig sugen på att börja läsa den, kom nästan längst ner i högen av låneböckerna. Men sen läste jag den. Jag älskar den. 

Alltså jag älskar karaktärerna så mycket så jag dör lite inombords. Alexia som är halvitalienare med en en ful näsa. Hon är inte alls snygg som alla andra karaktärer. Dock tycker jag att de påpekar hennes brister lite för mycket, men det är det ända negativa med hela boken så det kan jag leva med. Men åter till Alexia, hon är awesome. Hon står uppför sig och det kvittar för henne om hon får leva ensam resten av sitt liv. Sen har vi Lord Maccon. Alltså jag dör lite till. Lord Maccon alltså går det ens beskriva honom? Kan säga att hans tankar innan fullmåne fick mig att skratta så mycket. Älskar hans tankar! Boken är så full av humor så jag sitter verkligen och skrattar, jag brukar aldrig göra det, skrattar inte högt åt filmer eller något men den här fick mig att göra det! Men åter till karaktärerna. Alexias familj är så fruktansvärt hemska. Vad är det för mamma som påpekar att en unge är ful? Mer än en gång? Sen vill hon absolut inte slösa några pengar på Alexia men hennes andra döttrar går jättebra och dom ska få allt dom vill ha. 

Hur jag egentligen inte kunde tro att jag skulle gilla en bok som det står " En roman om vampyrer varulvar och parasoll" kan jag inte förstå, bara att det står så på boken gör ju så att man börjar skratta. Sen att serien heter "Parasollprotektoratet" bara det. 

 

Nu vill jag ha alla böckerna i min ägo, typiskt bara att de är så dyra... 

Det finns så mycket mer att skriva, men denna hyllningen av boken får räcka. Läs den om du inte har gjort det, har du redan läst den, läs den igen. 

Författarens hemland: Storbritannien
Antal sidor: 365

Första meningen: Miss Alexia Tarabotti hade inte roligt.
Betyg: