Lite besviken...
Kategori: Varulvar
Författare: Maggie Stiefvater
Serie: #1 The wolves of Mercy falls
Förlag: Scholastic
Utgivningsår: 2010
Sidantal: 390
Handling: Grace has spent years watching the wolves in the woods behind her house. One yellow-eyed wolf - her wolf - watches back. He feels deeply familiar to her, but she doesn't know why.
Sam has lived two lives. As a wolf, he keeps the silent company of the girl he loves. And then, for a short time each year, he is human, never daring to talk to Grace... until now.
Det här är alltså Stiefvaters debutbok. Eftersom jag fullkomligt älskar The Raven Cykle så var ju förväntningarna ganska höga. Men jag måste säga att det är väldigt stor skillnad på hennes första bok och hennes senaste. The raven cykle har ett väldigt poetiskt språk som jag gillar. Det märker jag inte alls av i Shiver. Kanske är inte alla hennes böcker skriva på samma poetiska sätt men jag blev besviken på det. Här tycker jag mer att Shiver skulle kunna vara skriven av vem som helst ungefär.
Handlingen går i alla fall långsamt fram vilket jag gillar när det är hennes poetiska språk man läser. här tycker jag det mest blir utdraget. Det jag dock tycker är att hon har lyckats göra något nytt med varulvar (nu har jag visserligen inte läst så många böcker om varulvar, men känns som om hon har gjort det).
Karaktärerna fasktnar jag inte riktigt för. Ingen direkt favorit utan gillar alla lika mycket. Det är ingen som sticker ut, och det är ingen som har stannat kvar i minnet direkt.
Omslaget är helt fantastiskt och att texten innuti är blå också är genialtiskt. När jag precis läste boken gillade jag den väldigt mycket. Tror att det var för att jag ville gilla den mycket, för egentligen tycker jag bara boken är okej. Kanske lite bättre än okej. Men det är ingen serie jag kommer fortsätta att läsa. Men jag tänker absolut utforska fler av hennes böcker i väntan på sista boken i Raven cykle.
