I en galax styrd av flödet, har varje människa en gåva.
CYRA är syster till Ryzek Noavek, den brutale tyrann som regerar över Shotet-folket. Cyras flödesgåva gör att hon med en enkel beröring kan få andra människor att känna ofattbar smärta, något som hennes bror utnyttjar för att plåga sina fiender. Men Cyra är mycket mer än bara ett vapen i sin brors händer: Hon är motståndskraftig, snabbtänkt, och hon vet vad Ryzek fruktar mer än något annat.
AKOS är från den fredsälskande nationen Thuvhe och har en gränslös lojalitet till sin familj. Han skyddas själv av en mycket speciell gåva, men den hjälper honom inte den dag då han och hans bror tillfångatas av Ryzeks hantlangare.
Nu kastas Akos in i Cyras värld. Till en början tycks klyftan mellan dem oöverstiglig, men snart inser de motvilligt att de är tvungna att samarbeta för att överleva. Dessutom har de en gemensam fiende…
Det här är en riktigt svår bok att recensera måste jag säga. Det finns en hel del problematik kring boken, har du missat detta gå in på bokens sida på Goodreads. Jag vet inte vad jag ska säga om just att boken skulle vara rasistisk. Jag förstår var kritiken kommer ifrån, hade jag inte vetat om sakerna från början hade jag aldrig tänkt på det. Sen har Veronica gjort en tvintervju (jag har dock inte titta på denna) där hon förskönar kronisk smärta, som hon själv ska lida av också. Såklart är det inte okej och jag förstår fullt ut att människor som lider av det inte ser något som helst bra med smärtan.
Men jag tänker skriva recensionen och bortse från det ovanstående. Först var det väldigt svårt att komma in i boken, det är mycket namn och en helt ny värld. Som läsare kastas man in i det utan att det förklaras närmre. Men när jag väl läst och en hel del saker har förklarats blir boken väldigt bra.
Gillar du inte Sci-fi och det är anledningen till att du inte vill läsa boken så skulle jag säga att det inte ska hindra dig. Det utsplear sig i rymden och på olika planeter men det är inte alls så mycket fokus på det. Mest fokus är det på karaktärerna, jag gillar Akos och Cyra väldigt mycket. Min favorit är troligtvis Cyra, hon genomlider väldigt mycket men är ändå stark. Jag älskar dessutom deras vänskap som växer fram på ett minst sagt oväntat sätt. Deras relation känns väldigt trovärdig just för att den växer fram långsamt.
Min inställning när jag skulle börja läsa boken var mest att jag var rädd att den skulle vara lik Divergent serien, men det är den inte. Detta är en bok som står helt för sig själv. Jag tror detta bara ska bli en duologi och jag tänker läsa bok två också.
Tack Modernista för rec-exet!
Kommentarer
[Anna] säger:
Jag försöker komma mig in i boken men tycker det är jobbigt med så många personer och ställen att hålla koll på!
Svar:Tyckte också det i början, men sen blev det bättre :)
Bloggadress: http://bokraden.blogspot.com