Bokparadiset

Detta är en recension på en omläsning. Så här tyckte jag juli 2012; 

Och såhär tyckte jag mars 2015: 

Var väldigt mycket jag inte kom ihåg ifrån första läsningen. Början kände jag igen allt men det var mot mitten och framförallt slutet som jag inte kom ihåg, vilket ändå var roligt. Jag tänkte inte alls på att vampyrerna var lika som i twilight. Det jag tänkte då var att Matthew oh Edward var lika alltså inte vampyrerna överlag för de är verkligen inte lika. I den här boken är de väldigt perfekta men de är också lite skrämmande. 

Väldigt spännande bok och jag tror bara att fortsättningen kommer bli ännu mer spännande. Sista delen kom ju ut för inte alls länge sen så jag hoppas att jag hinner påbörja bok två nu snart så jag kan läsa hela serien. 

Betyget är det inget snack om, helt klart en 4/5 och jag gillar den väldigt mycket. Förstår inte varför jag inte gillade den första gången jag läste. Tycker man blir helt uppslukad av boken trots att den är så tjock. Men det är så härliga karaktärer, speciellt Matthews familj och han är väldigt intressant. Just för att de har varit med om så mycket och det är liksom mycket intriger i familjen och man vill bara veta mer. 

Är du intresserad av en fantasyserie med övernaturliga varelser i är det här en väldigt bra bok. Rekommenderar att läsa den på engelska eftersom endast första delen finns på svenska och tror inte att de kommer översätta resterande faktiskt. 

Titel: Percy Jackson and the olympians
Författare: Rick Riordan
Serie: #5 Percy Jackson
Förlag: Disney Hyperion
Utgivningsår: 2011
Sidantal: 381

Handling: All year the half-bloods have been preparing for battle against the Titans, knowing the odds are against them. Kronos is stronger than ever, and with every god and half-blood he recruits, his power only grows. 

In this momentous final book in the "New York Times" best-selling series, the prophecy surrounding Percy's sixteenth birthday unfolds. And as the battle for Western civilization rages on the streets of Manhattan, Percy faces a terrifying suspicion that he may be fighting against his own fate.

---

Ni som har läst Percy Jackson böckerna vet att handlingen är väldigt lika mellan böckerna. Men i den här sista boken sticker verkligen ut. Vilket är tur eftersom det är sista i serien. Det är spännande från sida ett till 381, med andra ord hela boken. Det händer saker precis hela tiden. 

Det här är min favoritbok i serien vilket är kul för jag brukar annars inte gilla sista böckerna riktigt lika mycket som tidigare böcker. Men här gjorde jag väl det just för att boken har ett så högt tempo och den skiljer sig ifrån första böckerna. 

Det är ju inte riktigt slut på Percy ändå, han ska ju vara med i spinoff serien som jag inte riktigt har koll på vad den heter. Men jag har tänkt att läsa den också, Riordan skriver så underhållande böcker. 

 Titel: The Archived
 Författare: Victoria Schwab 
 Serie: #1 The Archived
 Förlag: Hyperion 
 Utgivningsår: 2014
 Sidantal: 321

 Handling: Imagine a place where the  dead rest on shelves like books.
 Each body has a story to tell, a life seen  in pictures that only Librarians can read.  The dead are called Histories, and the  vast realm in which they rest is the  Archive. Da first brought Mackenzie  Bishop here four years ago, when she  was twelve years old, frightened but determined to prove herself. Now Da is dead, and Mac has grown into what he once was: a ruthless Keeper, tasked with stopping often-violent Histories from waking up and getting out. Because of her job, she lies to the people she loves, and she knows fear for what it is: a useful tool for staying alive. 
Being a Keeper isn't just dangerous-it's a constant reminder of those Mac has lost. Da's death was hard enough, but now that her little brother is gone too, Mac starts to wonder about the boundary between living and dying, sleeping and waking. In the Archive, the dead must never be disturbed. And yet, someone is deliberately altering Histories, erasing essential chapters. Unless Mac can piece together what remains, the Archive itself might crumble and fall. 

Ända sen jag hörde talas om den här boken har jag velat läsa den. Alltså ett arkiv med döda människor som ibland vaknar upp igen. Det måste ju vara bra. Och det var de. Även om jag hade lite koll på handlingen så överraskade den mig ändå. Var inte alls beredd på den värden Schwab hade byggt upp. Älskade verkligen hela världen och konceptet. 

Boken är sjukt spännande och det går liksom inte sluta läsa. Man blir helt fast i boken. Att huvudpersonen är väldigt nyfiken av sig gör det hela mer spännande. Dock måste jag säga att jag var helt förvirrad över det här med hennes pappa. Fattade inte om han var död eller inte, alltså jag tänke att han var ett spöke men man fick liksom ingen förklaring till det. Varför var han ett spöke borde inte han vara i arkivet som alla andra?! Missade jag det när jag läste? Ni som har läst får ju gärna säga vad ni tänkte om det. Det stod ju att han var ett spöke så det fattade jag men varför? Och varför tyckte ingen annan att det var konstigt? 

Hört så mycket bra om Schwab och jag måste säga att redan efter första boken verkar det precis sådär lovande som folk säger. Jag hoppas att tvåan kommer vara minst lika bra som den här. 

Väldigt bra bok som jag starkt rekommenderar. Så himla snygga omslag också! 

Författare: Aprilynne Pike
Serie: #2 Wings
Förlag: Harper Collins
Utgivningsår: 2010
Sidantal: 426

Handling: A year ago Laurel discovered that she is a faerie, placed among humans when she was a baby. Although she's come to accept her true identity, Laurel refuses to turn her back on her human life - especially her boyfriend, David. 

But the faerie realm is in grave danger and when Laurel is summoned, she must trust charismatic faerie-guard Tamani. Laurel's feelings for im are stron, and she is soon forced to make a choice that could break her heart...

---

Väldigt längesen jag läste första boken, fast jag gillade den väldigt mycket. Älskar den här fevärlden, väldigt kreativ tycker jag. Det är många små saker som gör det hela lite roligare. 

 

Kul att vara tillbaka med karaktärerna. Gillar riktigt mycket att Laura vågar ifrågasätta hur fevärlden fungerar. Även att hon vågar berätta det och står upp för det hon tror på. Kärlekstriangeln är väldigt trovärdig tycker jag också. Tycker det är bra att Laura själv inser vad hon måste göra för att vara shysst mot alla parter. Att hon faktiskt bestämmer sig. Men jag vet ju vem jag håller på iaf. 

 

Tyvärr faller boken lite platt. På goodreads gav jag den en trea men det är mer en 3.5. Det är just för att det blir lite platt. Det som skulle vara höjdpunkten är över alldeles för snabbt och det hade gärna kunnat få ta mer plats, boken är ändå på 400 sidor. Det känns som om man har väntat hela boken på att något spännande ska hända och sen blir det inte riktigt så bra som man har tänkt sig. Sen det som ska vara cliffhangern i slutet är inte riktigt så triggade som jag hade velat. MEN det ska dock bli kul att se vart den här serien tar vägen och hur allt kommer fortskrida och slutligen hur serien kommer sluta. 

Svagt 

Titel: Doon
Författare: Carey Corp & Lorie Langdon
Serie: #1 Doon
Förlag: Blink
Utgivningsår: 2013

Sidantal: 399

Handling: Veronica doesn't think she's going crazy. But why can't anyone else see the mysterious blond boy who keeps popping up wherever she goes? When her best friend, Mackenna, invites her to spend the summer in Scotland, Veronica jumps at the opportunity to leave her complicated life behind for a few months. But the Scottish countryside holds other plans. Not only has the imaginary kilted boy followed her to Alloway, she and Mackenna uncover a strange set of rings and a very unnerving letter from Mackenna's great aunt---and when the girls test the instructions Aunt Gracie left behind, they find themselves transported to a land that defies explanation. 

---

Detta måste varit den boken som flest velat att jag ska recensera någonsin. Misstänker att det är för att måga tvivlar om de ska läsa den. Tyvärr läste jag den när jag egentligen inte hade så mycket lässug så det påverkade nog tyvärr läsningen lite. 

Jag fastnade inte riktigt för någon av karaktärerna. Tyckte att de inte stack ut så att det var något jag fastnade för. Dock gillade jag att det är två kompisar man får läsa utifrån. Men jag tyckte det var onödigt att läsa ifrån bådas PoV även om det inte var varannat kapitel. Men alla kapitel från kompisen, McKennan, tyckte jag var tråkigta och tillförde inte så mycket till handlingen.

Men däremot älskade jag miljön och handlingen. Doon som är stället där allt utspelar sig verkar helt fantastiskt. Allt är typ perfekt där. Sen är det handlingen som för boken frammåt. Tyvärr tyckte jag det var lite seg ibland. 

Jag gillade boken och jag tror faktiskt jag kommer läsa fortsättningen eftersom jag tror att den kan vara bättre än denna. 

3.5 Stars

Titel: My soul to keep
Författare: Rachel Vincent
Serie: #3 Soul screamers
Förlag: Mira Books
Utgivningsår: 2011
Sidantal: 378

Handling: Kaylee has one addiction: her very hot, very popular boyfriend, Nash. A banshee like Kaylee, Nash understands her like no one else. Nothing can come between them. Until something does. Demon breath. No, not the toothpaste-challenged kind. The Netherworld kind. The kind that really can kill you. Somehow the super-addictive substance has made its way to the human world. But how? Kaylee and Nash have to cut off the source and protect their friends-one of whom is already hooked. And so is someone else...

---

Det här är en så bra serie, men fattar inte varför jag prioriterar bort dess böcker hela tiden. Alltså den här läste jag i mars och gillade jättemycket, ändå har jag inte tagit upp nästa bok än... 

I tidigare böcker har jag gillar Nash men allså jag kan inte fatta varför. Han är så sjukt taskig mot Kaylee. Dessutom fattar jag inte att hon låter honom behandla honom på det sättet. Därför blir jag ävldigt irriterad på båda. Dessutom håller de på att skylla på varandra hela tiden. Typ en jätteallvarlig sak händer och så håller de på att lägga skulden på varandra hela tiden. Jag förstår plötsligt varför folk är Team Tod och jag har också gått över till den sidan. Han blir bara mer intressant för varje bok som går. 

Jag gillar verkligen handlingen, det är väldigt spännande. Det var många vändningar som jag inte alls hade kunnat förutspå. Måste säga att hade inte boken slutat som den gjorde hade jag dragit ner betyget på boken mycket. Tycker det var jättebra att det hände, och ville att den skulle sluta så. Det ska bli spännande att se hur bok fyra kommer fortsätta nu (som jag måste läsa snart). 

Titel: Shiver
Författare: Maggie Stiefvater
Serie: #1 The wolves of Mercy falls
Förlag: Scholastic
Utgivningsår: 2010
Sidantal: 390

Handling: Grace has spent years watching the wolves in the woods behind her house. One yellow-eyed wolf - her wolf - watches back. He feels deeply familiar to her, but she doesn't know why.

Sam has lived two lives. As a wolf, he keeps the silent company of the girl he loves. And then, for a short time each year, he is human, never daring to talk to Grace... until now.

---

Det här är alltså Stiefvaters debutbok. Eftersom jag fullkomligt älskar The Raven Cykle så var ju förväntningarna ganska höga. Men jag måste säga att det är väldigt stor skillnad på hennes första bok och hennes senaste. The raven cykle har ett väldigt poetiskt språk som jag gillar. Det märker jag inte alls av i Shiver. Kanske är inte alla hennes böcker skriva på samma poetiska sätt men jag blev besviken på det. Här tycker jag mer att Shiver skulle kunna vara skriven av vem som helst ungefär. 

Handlingen går i alla fall långsamt fram vilket jag gillar när det är hennes poetiska språk man läser. här tycker jag det mest blir utdraget. Det jag dock tycker är att hon har lyckats göra något nytt med varulvar (nu har jag visserligen inte läst så många böcker om varulvar, men känns som om hon har gjort det). 

Karaktärerna fasktnar jag inte riktigt för. Ingen direkt favorit utan gillar alla lika mycket. Det är ingen som sticker ut, och det är ingen som har stannat kvar i minnet direkt. 

Omslaget är helt fantastiskt och att texten innuti är blå också är genialtiskt. När jag precis läste boken gillade jag den väldigt mycket. Tror att det var för att jag ville gilla den mycket, för egentligen tycker jag bara boken är okej. Kanske lite bättre än okej. Men det är ingen serie jag kommer fortsätta att läsa. Men jag tänker absolut utforska fler av hennes böcker i väntan på sista boken i Raven cykle.

Titel: Jakten på WondLa
Författare: Toni DiTerlizzi
Serie: #1 Jakten på WondLa
Förlag: B.Wahlströms
Utgivningsår: 2011
Sidantal: 475

Handling: Om sanningen ska fram har Eva Nio under sitt 12-åriga liv inte träffat någon annan människa. Hon har levt hela sitt liv i en underjordisk värld där en robot, Modr, tagit hand om henne, och varit som e´n mor för henne.. Men saker ändras drastiskt när Evas underjordiska boning brutalt förstörs och hon tvingas fly för sitt liv. 
Hon upptäcker snart att hon verkar vara den enda människan på denna främmande planet. Eva sätter sitt hopp till en bild hon hittar föreställande en flicka, en robot och en människa med texten WondLa. Hon ska hitta WondLa. 

---

Jag hittade andra boken i den här serien billigt på bokrean iår. Dock hade jag ju inte första boken, men den inskaffade jag mig. Tyvärr måste jag säga att jag blev besviken på boken. Det är inte ofta jag känner mig för gammal för en bok, men här måste nog fallet vara så att jag är det. 

Boken utspelar sig på en annan planet. Det är en planet med hur mycket konstiga varelser som helst. Det är tur att boken är fylld med illustrationer på allt som finns på planeten för jag hade aldrig kunnat föreställa mig alla varelser i huvet. Jag vet inte om det är alla konstiga djur(?) som jag inte klarar av eller vad det är som gör att jag inte fastnar för boken. Kanske har jag inte så mycket fantasi kvar att jag helt enkelt kan föreställa mig allt? 

Karaktärerna är inte jättemycket att hänga i julgranen om man säger så. Tyvärr känns de ganska platta och jag bryr mig inte riktigt om vad som händer med dem. Förutom Otto, men det är nog mest för att han är så söt. Sen tycker jag handlingen är lite småseg också. Det händer liksom inte så mycket i boken. Bara en lång vandring med karaktärer jag inte bryr mig om. 

Tyvärr var detta ingen hit för mig men låt er inte avskräckas av det. Boken har väldigt högt betyg på Goodreads och har man bara lite mer fantasi så tror jag att man kommer gilla den! 

Betyg: Okej bok. 

Titel: Heartless
Författare: Gail Carriger
Serie: #4 The parasol protectorate
Förlag: ORBIT
Utgivningsår: 2014
Sidantal: 401

Handling: Lady Alexia Maccon, soulless, is at it again, only this time the trouble is not her fault. When a mad ghost threatens the queen, Alexia is on the case, following a trail that leads her deep into her husband's past. Top that off with a sister who has joined the suffragette movement (shocking ), Madame Lefoux's latest mechanical invention, and a plague of zombie porcupines, Alexia barely has time to remember she happens to be eight months pregnant. 
Will Alexia manage to determine who is trying to kill Queen Victoria before it is too late? Is it the vampires again or is there a traitor lurking about in wolf's clothing? And what, exactly, has taken up residence in Lord Akeldama's second best closet?

Som jag har velat läsa fortsättningen. Tyvärr kommer ju inte de sista böckerna att översättas så jag köpte fjärde boken på engelska nu. Tyvärr var det lite små detaljer som jag inte kommer ihåg ifrån hemlös, men det viktigaste kom jag i alla fall ihåg. 

Precis som i föregående böcker är Alexia så himla rolig och jag älskar att hon är en så stark person med stark personlighet. Det gör hela boken liksom. Att hon vågar stå upp för sig själv och alltid säger vad hon tycker. Jag älskar henne och Lord Maccon ihop, bästa paret ever! 

När det kommer till handlingen tycker jag inte det är riktigt lika bra som i de andra böckerna. Det är först de hundra sista sidorna som är väldigt spännande. Sen kan det också handla om att jag bara kunde läsa boken lite åt gången, ibland blev det inte ens ett kapitel. Det brukar tyvärr alltid påverka min läsning lite. 

Men i vilket fall som helst älskar jag så klart boken. Det här är verkligen en av mina favoritserier och jag tror att nästa bok kommer vara SÅ bra med tanke på hur den här slutade! 

Titel: The girl who circumnavigated Fairyland in a ship of her own making
Författare: Catherynne M.Valente
Serie: #1 Fairyland
Förlag: Square fish

Utgivningsår: 2012
Sidantal: 247

Handling: Twelve-year-old September lives in Omaha, and used to have an ordinary life, until her father went to war and her mother went to work. One day, September is met at her kitchen window by a Green Wind (taking the form of a gentleman in a green jacket), who invites her on an adventure, implying that her help is needed in Fairyland. The new Marquess is unpredictable and fickle, and also not much older than September. Only September can retrieve a talisman the Marquess wants from the enchanted woods, and if she doesn't . . .

---

Alltså det här är vad jag kallar en nonsensbok. Redan i första kapitlet påminner den mig om Alice i underlandet. Det är samma typ av nonsens (även om jag aldrig läst Alice faktiskt). Så till en början gillade jag verkligen inte den här. Tänkte faktiskt ge upp den. Men sen när September, huvudpersonen, får ett mål så får även boken en mening. Då klarar jag faktiskt av att läsa den och gillar den stundtals. I slutändan så tycker jag ändå den är okej. 

Det finns små bilder i början av varje kapitel som verkligen är så fina. De gillade jag verkligen! 

Men det som gör mig så kluven är om jag ska fortsätta läsa resterande böcker, de är ju så snygga! Fast samtidigt varför ska jag läsa böcker jag tycker är okej, när det finns så många bättre där ute? 

 

Titel: Tjurnatten
Författare: Caroline Hurtig
Serie: -
Förlag: Antares bokförlag
Utgivningsår: 2015

Sidantal: 336

Handling: När Vala blir utvald att delta under tjurnatten anar hon inte att hennes liv kommer förändras för alltid. Att allt hon trodde att hon visste om sig själv och om dem omkring henne är en lögn. 

Efter en rad traumatiska händelser som väcker något till liv i hennes själ, något som borde förblivit slumrande, förvandlas hennes liv till en kamp. En kamp mot ödet och den väg hon omedvetet dömt sig själv till att vandra. Det finns ingen återvändo men Vala är besatt av att hitta en utväg.

---

Det känns typ som en medeltidsvärld men en liten uns magi. Jag gillar att läsa när det utspelar sig på gamla ställen så det passar mig bra. Kanske inte riktigt vad jag skulle kalla en fantasy, fast den kanske inte heller blir marknadsförd som det.

Jag gillar att Saga/Vala ifrågasätter samhället. Varför inte kvinnorna har det bättre och att de inte ska vara under männen. Men samtidigt tycker jag att hon är jobbig ibland. Varför kan hon inte bara prata med Linder. gjorde hon det skulle det inte alls bli några missförstånd och deras kärlek skulle vara så mycket lättare. När vi kommer till Linder så gillar jag han. Han är för snäll för sitt eget bästa. 

Caroline skriver på ett sånt härligt sätt att sidorna bara flyger förbi. Det är hela tiden saker som händer och därför gör det boken snabbläst. Det är en bladvändare som inte tar lång tid att flyga igenom. Jag kan absolut tänka mig att läsa mer av henne! 

Måste säga att jag gillar slutet riktigt mycket. Inte helt vad jag hade trott faktiskt. 

Tack Caroline för rec-exet! 

Titel: Helena
Författare: Josephine Angelini
Serie: #1 Starcrossed

Förlag: Bonnier Carlsen
Utgivningsår: 2011
Sidantal: 506

Handling: Helena Hamilton är extremt blyg. Så blyg att hon faktiskt mår fysiskt illa av att dra uppmärksamhet till sig. Problemet är att hon är 17 år, lång, blond, extremt bra på löpning och har ett ansikte som en gudinna skulle avundas henne. Som om inte detta skulle räcka för att få folk att glo på henne så händer det där med den nyinflyttade killen, Lucas Delos.
Det första Helena känner när hon ser Lucas är ett starkt hat. Hon vill verkligen döda honom. Och hon får ett ganska bra grepp om hans hals när hon anfaller honom i skolkorridoren 

---

Jag har varit lite skeptiskt till den här serien. Jag har sett blandade recensioner på den och därför dragit mig för att läsa den. Så länge så att den var en av mina äldsta olästa böcker. När jag började läsa fick jag känslan av twilight. En tjej som träffar en kille som har en stor familj som alla har övernaturliga förmågor. I den stunden tänkte jag att det här kommer vara en lång bok. Men oj så fel jag hade. 

Den här boken fångade mig totalt. Den är inte alls lik twilight. Halvgudevärlden är väldigt spännande. Att ens utseende återfödds från en tidigare halvgud. Alla har olika förmågor och det är baserat på grekisk mytologi. Det är precis så bra som det låter. 

Helena utvecklas en heldel i boken och det är väl på grund av att hon börjar förstå vem hon är. Varför hon har varit annorlunda hela sitt liv. Hennes och Lukas kärlek är spännande tycker jag. Allting i historien går runt och det är liksom meningen att de ska bli kära men de kan inte vara tillsammas. Visst det låter klyschigt men det finns bra anledningar bakom det. 

Har ni inte läst den här serien än och gillar mytologi, YA och en riktigt bladvändare är det här den rätta boken! Jag är glad att jag redan har andra boken som ligger och väntar på mig.

 

Titel: Den röda pyramiden
Författare: Rick Riordan
Serie: #1 Kanekrönikan
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2015
Sidantal: 579

Handling: Carter & Sadie har inget annat gemensamt än att de har samma föräldrar. Deras pappa, doktor Julius Kane, är en framstående egyptolog, och deras mamma var en känd arkeolog som dog under mystiska omständigheter när de var små. Men en kväll sammanförs de på British Museum av doktor Kane, som berättar om ett »experiment« som ska ställa saker till rätta för deras familj.
Hans planer slår dock fruktansvärt fel. En explosion frigör en uråldrig ondska den egyptiska guden Set, som förpassar doktor Kane till glömskan och tvingar barnen att fly för sina liv.
Carter och Sadie måste ge sig ut på ett farligt uppdrag från Kairo till Paris till den amerikanska sydvästern, för att rädda sin pappa och förhindra Set från att förstöra allt de håller kärt.

---

Redan från första sidan blev jag fångad. Det var en inlednande text som pratade med mig som läsare. Det var väldigt spännande och jag kom verkligen in i boken direkt. Det var spännande hela tiden och var snabbläst. 

Jag gillar verkligen Sadie och Carter. Det jag gillar mest är att de kompletterar varandra och att de inte är tighta. Deras syskonkärlekt växer fram genom boken vilket är väldigt fint. 

Det som är boken styrka är verkligen den spännande handlingen. Jag gillade den här boken oerhört mycket och kan inte riktigt bestämma mig om jag gillar Percy eller denna mest. Bara det säger att den här boken är riktigt bra. 

Tråkigt att jag inte skrev i mina anteckningar om boken för den var många små detaljer som jag hade velat ha med. Men har du inte läst den här boken är det ett måste. 

Tack Modernista för rec-exet! 

MYCKET! 

 

 

Titel: Längtans rike
Författare: Libba Bray
Serie: #3 Gemma Doyle
Förlag: B. Wahlstöms
Utgivningsår: 2009
Sidantal: 799

Den här boken är verkligen så himla tjock. Behöver den vara det? Nej jag tycker faktiskt att man hade kunnat korta ner den en del. Det är de 150 sista sidorna som är mest spännande och där de händer mest. 

Men det var härligt att komma tillbaka till Gemmas värld, jag har verkligen börjat gillat dessa karaktärer riktigt mycket. Även om Fee och Ann alltid känns som Gemmas vänner. Det känns tråkgit att inte mer ha något nytt att läsa om dem. Språket är så inbjundande på något sätt så man känner sig hemma direkt när man läser. 

Detta var inte min favorit i serien utan de måste jag säga var bok nummer två som de ofta är i mitt fall. Men jag tycker det var en väldigt bra serieavslutning. allt knöts ihop väldigt bra men slutet chockade mig också. Jag hade verkligen inte väntat mig det slutet. Jag är dock lite tveksam till vad jag tycker om just den stora händelsen. Ni som har läst boken förstår vad jag tänker på. 

I vilket fall som helst har jag verkligen gillat dessa böcker och jag ser framemot att läsa fler böcker av Bray. 

Författare: Marie Lu
Serie: #1Den unga Eliten
Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2015
Sidantal: 3

Handling: Adelina Amouteru överlevde blodfebern. För ett årtionde sedan svepte denna dödliga sjukdom över hennes land. De flesta som smittades dog, och de barn som överlevde blev märkta av sjukdomen på egendomliga sätt. Adelinas svarta hår blev silverfärgat, hennes ögonbryn blonda, och hon har bara ett ärr där hennes vänstra öga en gång satt.Hon är en malfetto, en avvikande styggelse som förstör familjens goda namn och står i vägen för deras framgång. Men några av de som överlevt febern sägs ha mystiska och kraftfulla gåvor, och även om deras identiteter förblir hemliga har de kommit att kallas Den unga Eliten.

---

Efter att ha läst de 6 första sidorna var jag fast. Jag hann inte läsa mer än så men ändå gick jag och tänkte på boken under hela dagen. Jag blev totalt fångad av den! 

Hennes Legendserie har ju blivit väldigt stor och det går inte att låta bli att dra paralleller till en början. Först trodde jag karaktärerna skulle vara lite som Day och June men ack så fel jag hade. Adelina och Enzo är så mycket bättre i min meningen (även om man inte lär känna Enzo så mycket). Dessutom tycker jag språket i den här boken är mycket bättre. Störde mig lite på att det var i tredjeperson men inte alls ofta. Dessutom så fångar den här boken mig mycket mer än Legendserien. Jag har inte kunnat sluta tänka på den här boken sen jag började läsa den. Hon är dock ganska råa mot karaktärerna i båda serierna men jag tycker det märks mycket mer i den här boken. 

Jag tycker den här boken är så häftig för att ingen är direkt god det är hela tiden väldigt grått. Det är verkligen ingen som är god, boken är väldigt mörkt på grund av det. Någon som speciellt är mörk är huvudpersonen Adelina. Hon har så mörka tankar så ibland förstår jag inte hur hon klarar av att leva. Men jag gillar henne. Jag gillar att hon är ond och badass och man vet aldrig vart man har henne. Visst hade jag velat att hon gjort annorlunda i några situationer men det hade samtigt inte varit hennes stil så det stör mig inte. Enzo gillar jag också. Speciellt deras förhållande. Jag tycker de passar så bra ihop, de drar fram de goda i varandra. Enzo är svår att få grepp om, egentligen får man inte läsa så mycket om honom och man lär egentligen aldrig känna honom. 

Världen som är en fantasyvärld gillar jag. Gillar idéen med att det har gått en sjukdom som drabbar vissa som sedan blir malfettos. Jag funderade lite var hon har tagit inspration till världen och jag tänker att det är något liknande Italien just för att malfetto låter så italiensk även om det inte är ett ord. 

Det här är en sjukt bra bok. Alltså är det en bok ni bör läsa i år så är det Den unga eliten. Jag fullkomligt älskar den här och jag kan inte vänta på att andra boken kommer ut. 

Tusen tack Modernista för rec-exet! 

Titel: Rebel Belle
Författare: Rachel Hawkins
Serie: #Rebel Belle

Förlag: Speak
Utgivningsår: 2015
Sidantal: 368

Handling: Harper Price, peerless Southern belle, was born ready for a Homecoming tiara. But after a strange run-in at the dance imbues her with incredible abilities, Harper's destiny takes a turn for the seriously weird. She becomes a Paladin, one of an ancient line of guardians with agility, super strength and lethal fighting instincts. Just when life can't get any more disastrously crazy, Harper finds out who she's charged to protect: David Stark, school reporter, subject of a mysterious prophecy and possibly Harper's "least" favorite person. But things get complicated when Harper starts falling for him--and discovers that David's own fate could very well be to destroy Earth.

---

Jag älskar den här handlingen. Det händer mycket hela tiden och sidorna bara svävar iväg. Den skiljer sig mycket ifrån Hex hall vilket jag tycker är bra. Det som dock inte skiljer är kvalitén, jag älskar båda böckerna lika mycket. Tyvärr måste jag bara vänta på bok nummer två och eftersom paperbacken nyss kom ut så lär jag väl få vänta ett år minst.. 

Omslaget måste man ju nämna också. Jag älskar det. Det är så fint jag tror att bok ett och två kommer bli så fina ihop. 

Har ni inte läst den här boken än så måste ni ta och göra det, ni kommer inte ångra er! 

Mamette är en sån söt och härlig tant. Inga fördomar utan väldigt nytänkande. Det var mysigt att läsa om henne och hennes pensionärs kompisar. Även den unga killen hon blev kompis med var ju bara så gulligt. 

Jag gillade verkligen tecknarstilen. Det var färglatt och väldigt fint ritad. 

Titel: Mamette: Duvor och änglar Författare: Nob Förlag: Wibom Utgivningsår: 2012 Sidantal: 48 Betyg: Svagt gillar

Jag kom inte riktigt ihåg allt från tidigare böckerna. Egentligen är det bäst om man läser alla direkt efter varandra eftersom de alltid börjar där den förra tog slut. 

Men jag tycker det var ett bra slut och allt knöts ihop väldigt bra. Det finns en spin off serie på den här men den tänker jag faktiskt inte läsa. Det har tagit lång tid att avsluta den här och jag känner att jag är nöjd med att ha läst den här serien. 

 

Titel: Mulgaraths vrede Författare: Holly Black och Tony DiTerlizzi Serie: #5 Spiderwick Förlag: Rabén&Sjögren Utgivningsår: 2005 Sidantal: 136 Betyg: Svagt Gillar

 

Titel: City of Fallen Angels
Författare: Cassandra Clare
Serie: #4 Mortal Instrument
Förlag: Walker books
Utgivningsår: 2011
Sidantal: 437

Handling:  The Mortal War is over and sixteen-year-old Clary Fray is back home in New York excited about all the possibilities before her. She's training to become a Shadowhunter and - most importantly of all - she can finally call Jace her boyfriend. But nothing comes without a price. Someone is murdering the Shadowhunters who used to be in Valentine's Circle, provoking tensions between Downworlders and Shadowhunters that could lead to a second, bloody war. And when Jace begins to pull away from her without explaining why, Clary is forced to delve into the heart of a mystery whose solution reveals her worst nightmare: she herself has set in motion a terrible chain of events that could lead to her losing everything she loves. Even Jace. 

Det var riktigt härligt att komma tillbaka till den här världen och alla karaktärer. Världen har jag ju läst om nyligen eftersom jag bekantade mig med Infernal devices men karaktärerna var kul att läsa om igen. Jag gillar att läsa om Simon, han har fått en väldigt stor del i de senare böckerna jämför med första vilket jag gillar. Jag gillade inte alls han i bok ett och två men nu gillar jag han väldigt mycket. Någon som jag däremot har svårt för är Jace (Don't hate). Jag tycker han är väldigt egocentrisk och han tänker alltid bara på sig själv och vad han tror är bäst. Istället för att komunicera och se vad som är bäst för både alla så gör han alltid det han tycker är bäst. Jag gillar dock att han och Simon har blivit lite buddisar. Något jag annat inte gillar är Jace och Clares kärlek. Alltså seriöst det är värre att läsa om deras kärlek än en kärlekstriangel. Jag tycker att de ska vara tillsammans men de kanska ska prata mer med varandra och sluta vara jobbiga helt enkelt. 

Jag tycker att det finns endel sega passager i boken. Men sistra tredjedelen av boken är så bra. Det händer saker och det är mycket mer spännande. Tyvärr blir jag besviken på slutet jag anar hur nästa kommer att forstätta och jag tror det är något jag kommer störa mig på..

Svagt

När jag läste den här boken måste jag säga att jag saknade karaktärerna från The mortal instrument väldigt mycket. Jag började gilla den serien väldigt mycket efter tredje boken så nu saknade jag dem. Men jag måste säga att jag gillar handlingen i den här mer än i TMI. Samtidigt gillar jag karaktärerna här med och redan i första boken gillar jag dem. Kan vara så att Clare har utvecklats mycket sedan hon började skriva, eller så föll den här serien mer mig i smaken. 

Tessa gillar jag mycket. Hon är väldigt stark för att inte vara så gammal. Dessutom agerar hon trovärdigt i de flesta situationer tycker jag. Jem gillar jag riktigt mycket också han är nog faktiskt min favorit karktär i boken. Förutom Magnus Bane då, han älskar jag. Älskar att han var med i den här boken också. Att det fanns någon karaktär som kopplade ihop den här serien med TMI, att de inte bara lever i samma värld. 

Jag tycker det är spännande hur hon har skrivit ihop TMI och THD serierna, att man ska slalom läsa eller vad man ska säga. Att man läser först några böcker i TMI och sen en i THD och sen TMI igen. Känns som om det kommer bli riktigt häftigt i slutändan!

Jag gillar den här boken riktigt mycket tycker handlingen är väldigt intressant och det gick därför relativt snabbt att läsa boken. Jag har nu börjat fatta varför alla älskar Clare så mycket även om jag inte älskar hennes böcker riktigt så mycket som alla andra så gillar jag dem mycket! 

Titel: Ondskans son
Författare: Sally Green
Serie: #1 Half bad
Förlag: Semic
Utgivningsår: 2015
Sidantal: 352

Handling: Jagad av alla. Önskad av ingen. Sextonårige Nathan är son till en vit häxa och hans far är den mäktigaste och mest ondskefulle svarte magikern någonsin. Nathan är till hälften vit, till hälften svart. Ond, god - eller både och.

Omgivningen fruktar den kraft han bär på. Myndigheterna bevakar honom. Han får inte röra sig fritt. De enda ljuspunkterna i Nathans liv är storebror Arran och förbjudna kärleken Annalise.

Nathan förs bort och hålls inspärrad. Man bävar för hans sjuttonde födelsedag, det livsagörande ögonblick då en häxa får tre gåvor, sina magiska krafter. Men vem ska ge Nathan dessa gåvor? Hans mor är död och hans onde far har varit försvunnen och jagad under hela Nathans liv. Utan krafterna kommer Nathan själv att dö. Men det finns en sista möjlig utväg. 

Nathan satsar allt på att fly. Ensam, utstött och jagad på liv och död tar han sin sista chans för att överleva. 

---

 

Hört väldigt blandad kritik om boken. Antingen älskar man den eller så hatar man den. När jag började läsa var jag ganska skeptiskt. Tänkte nästan lägga ner den efter bara några sidor. Men eftersom det var ett rec-ex läste jag vidare. Det jag reagerade på var att boken är väldigt rå. Alltså vissa partier tyckte jag var väldigt jobbiga att läsa om. 

Men jag är glad att jag fortsatte läsa för jag blev helt trollbunden. När jag väl hade påbörjat boken kunde jag inte sluta. Jag började läsa på bussen fortsatte när jag kom till min pojkvän och kunde inte sluta läsa fören boken var slut. Jag hade inte ens tid att äta så kvart över elva när jag var färdig med boken var jag vrålhungrig. Jag vet itne vad det var jag fastnade för, det kan ha varit språket eller så var det hela världen. 

Jag gillade verkligen världen. Det handlar om häxor fast inte riktigt så man är van vid. Det handlar om magi men det var inte den som var i fokus istället är det Nathan vår huvudperson som är i ständig fokus. Jag gillar Nathan han känns väldigt verklig. Författaren har verkligen lyckats ge honom ett djup och jag kan verkligen föreställa mig allt. Han bryr sig väldigt mycket om människorna i sin omgivning och vill verkligen göra allt för dem. Han är inte den typsika hjälten man brukar läsa om utan han känns mer verklig på det sättet. 

Jag kan inte riktigt förklara vad som är så bra med boken men det är den. Den förvånade mig otroligt och jag trodde inte jag skulle älska den så mycket som jag gjorde. Jag tycker verkligen ni ska ta och läsa boken! 

Tack Semic för rec-exet!