Bokparadiset

Titel: Ibland bara måste man
Författare: David LEvithan
Förlag: XPublishing
Utgivningsår: 2007
Sidantal: 245

Tycker staden där Paul och hans vänner bor i är helt fantastisk där alla HBTQ-människor är accepterade överallt och alla vågar berätta vad de har för läggning och det är inget konstigt med det. För det är de ju inte. All kärlek är fin kärlek. 

Dock tycker jag aldrig att det händer något i boken. Man följer Paul och han har sina kärleksproblem och vardagliga problem för den delen också. Allt löser sig i slutändan men det känns som om hela boken bara baseras på att han är homosexuell. Visst det behövs fler böcker av detta slag, där det är accepterat och man inte bara följer normen. Men jag hade gärna sett att det hände något i boken också. Dessutom brukar jag inte ha några problem med att det inte händer så mycket i böcker men då hade nog alla händelser behövts förstoras lite så det inte bara känts som om Paul kom överallt väldigt lätt. 

Tyvärr var inte detta en hit för mig, men jag ger inte upp om Levithan! Every day fullkomligt älskade jag, Dash and Lilly (som jag fortfarande inte har recenserat) gillade jag mycket så jag har fortfarande hoppet uppe! 

Betyg: Okej! 

Fem anledningar till att jag gillar kär?:

 

-Mia och hennes pappas relation.

- Rolig, snabb och otroligt underhållande.
- Alla listor.
- Mr.G.
- Slutet.

Tror ingen har missat serien eller filmerna, men de är bra! 

Titel:  Kär? Författare: Meg Cabot Serie: #3 En prinsessas dagbok Förlag: Rabén&Sjögren Utgivningsår: 2010 Sidantal: 231 Betyg: Gillar! 

 

Märks att författaren är poet på språket. Det är väldigt fint att läsa men ibland kan jag tycka handlingen blir lite avhuggen. Det är mycket poesi i boken och det passar in med huvudrollen, men när det kommer längre citat med det så hoppar jag över det. 

Huvudrollen Will gillar jag. Det är så synd om honom. Dock efter en tredjedel i boken så flippar han ut och det gillar jag inte alls. Tyckte inte alls om att läsa om den delen i boken. 

Det är en ganska mörk conteporary, något jag egentligen inte gillar att läsa så mycket men jag gillar ändå denna, kan bero på att den var så kort så det blev liksom inte för mycket. 

 

Titel:  Nybörjarguide till livet eller kaosteori Författare: Liv Hills Förlag: Xpublishing Utgivningsår: 2011 Sidantal: 223 Betyg: Helt okej! 

Detta är också en ganska mörk contemporary. Dock föll inte denna mig i smaken. Jag vill ju bli glad av att läsa så för min del får det inte vara för mörkt. Minna är en väldigt trasig person som vi får följa. Dessutom känns det aldrig som om det blir bättre. Men det är ett speciellt och vackert språk dock hoppar det mycket och man får inga förklaringar. Detta är ju meningen men jag gillar inte riktigt det. 

Titel:  Bilder som inte angår mig Författare: Felicia Stenroth Förlag: Xpublishing Utgivningsår: 2012 Sidantal: 211 Betyg: Inte för mig

Serie: #2 Miss Peregrines besynnerliga barn
Förlag: Rabén&Sjögren
Utgivningsår: 2014
Sidantal: 430

OBS! KAN INNEHÅLLA SPOILERS OM DU INTE LÄST FÖRSTA BOKEN! 

Som jag har längtat och väntat efter Spökstaden! Levde den upp till mina förväntningar? Ja, de var till och med bättre än vad jag hoppats på. Boken är faktiskt snäppte bättre och vassare än sin föregångare. Historien är mer samanhängande, får lära känna karaktärerna mer på djupet och även Jacob börjar känna sig själv bättre. Det som är det bästa med boken är att det känns inte som om jag har läst något liknande, varken med bilderna eller med den typen av besynnerliga. 

Den stora hypen med denna serien är ju såklart alla bilder. Bilderna i tvåan är precis lika ruskigt bra som i ettan. Det är helt fantastiskt att det finns så passande bilder fast å andra sidan kan jag tänka mig att han skriver en hel del utifrån bilderna. Bilderna talar för sig själv och berättar sin egen historia men ihop med det vi läser så blir det ännu mer fantastiskt. 

Vi får lära känna karkatärena bätte och jag måste säga att jag har några favoriter; Oliva, som måste ha blyskor för att inte flyga iväg, hon är så liten och alltid kommer hon med sina små söta kommentare. Millard, den onynliga, han visar ett helt annat djup i denna boken och visar att det faktiskt finns hemska nackdelar också med att vara besynnnerlig. Hugh, bikillen, som alltid verkar vara räddaren i nöden. 

Trodde inte det skulle bli mer än dessa två böcker men det verkar som om det kommer en tredje? Eller vad säger ni som läst boken?

Om jag inte redan kunnat förmedla det så älskade jag Spökstaden. Jag kan inte vänta tills första boken blir till film heller! 

Tack Rabén&Sjögren för rec-exet! 

Förlag: Scholastic
Utgivningsår: 2013
Sidantal: 304

Det finns mycket för mig att gilla med denna boken. Inte bara det fantastiska omslaget ,som förövrigt är supersnyggt i hardback också, handlingen gillar jag med. 

Jag ser många likheter mellan mig och Mallory. Vi båda har svårt att avsluta saker som är påbörjade, får för oss grejer som vi bara måste genom föra, GENAST (Som sedan inte blir avslutade), skriver listor (Dock är hon en aning värre än mig) och ett flertal till saker. Jag gillar henne och inte bara henne jag gillar faktiskt alla karaktärer. De är så roliga har små speciella egenskaper och intressen. 

Dessutom gillar jag hur problemen inte kretsar krin Mallory utan om alla i hennes närhet. Dessutom gillar jag slutet himla mycket, hon blir en sådan stark tjej och det kan man inte gilla. 

Boken har inte fått jättebra betyg på goodreads men detta är en typsik Elin-bok skulle jag säga och då är det självklart att jag gillar den, mycket! 

 

Serie: #2 The chemical garden
Förlag: Harper
Utgivningsår: 2012
Sidantal: 341
Tidigare böcker: Whiter

Jag gillade Wither riktigt mycket. Tyckte den var hur bra som helst men Fever var inte riktigt lika bra. Alltså den är såå deprimerande. Ja, det är en dystopi och det brukar vara dystra men alltså jag blir själv deppig när jag läser Fever. Dessutom händer det liksom inte så mycket. Takten var långsam i första boken också men här känns den ännu mer långsam. Det händer ju aldrig något. De sista 100 sidorna tycker jag var bra och spännande så det höjde boken lite! 

Rhine är en stark person men tycker ändå inte man känner henne så djupt. Blir desutom så ledsen att hon och Gabriel liksom inte pratar och håller ihop riktigt. Visst det är ganska trovärdigt men hon måste ju ändå inte ljuga för han och sådär. 

Tyvärr var Fever en riktig mellan bok för mig men jag hoppas verkligen att Sever kommer att vara så mycket bättre! 

Betyg: Svagt Gillar! 

Serie: #2 The mortal instrument
Förlag: Walker books
Utgivningsår: 2008
Sidantal: 411

Alltså jag blir såå irriterad på Simon i denna boken. Kan han aldrig sluta vara så jobbig? Måste han tvinga sig på Clary? Fast just att han tvingar sig på henne så är hon lika dum. Varför säger hon inte nej när hon faktiskt inte vill? De är ju astaskigt mot både henne själv och mot Simon! 

Tycker tvärr dessa böcker kan vara en aning sega. De känns som om de är så sjukt utdragan. Med tanke på att det nu är 6 böcker i serien måste då varje bok vara på över 400 sidor? Dessutom är det inte bara många sidor utan sjukt mycket text på varje sida också. Tyvärr så börjar jag tänka på annat ibland och tittar lite för ofta när boken tar slut. Dock när det är spännande så är det väldigt spännande, önskar bara att det kunde vara de lite oftare. 

Tyvärr känner jag inte riktigt samma sug att börja bok tre riktigt än, de får nog dröja lite längre innan jag ger mig på den. 

 

Betyg: Någonstans mellan gillar och Okej. 

Serie: #3 Persikosommar
Förlag: Ponto pocket
Utgivningsår: 2010
Sidantal: 212

OBS! INNEHÅLLER SPOILERS FRÅN TIDIGARE DELAR 

Det är verkligen roligt att se karaktärsutvecklingen. För det är verkligen något man kan prata om. Tjejerna har förändrats så himla mycket ifrån första boken alltså. Leeda slutar upp som en helt annan person och jag hade inte ens kunnat gissa mig till hur hon skulle bli. Hon är inte alls lika blyg och inte rädd för att arbeta som hon var från början. Berdie ger sig ifrån persikoodlingen och stannar i Mexico ett tag inte eller något jag skulle gissa. Det är faktiskt bara Murphy som jag kunde gissa mig till. 

Måste säga att jag blev förvånad över hur det slutade. Även om det var ett fint och bra slut så var det väldigt sorgligt också. Vet inte om jag egentligen hade velat att det skulle sluta på ett annat sätt. 

Detta är en himla mysig sommarserie, speciellt om man gillar contemporary. Anderson har ju dessutom släppt en ny bok ganska så nyligen så den tänkte jag att jag skulle ge mig på att läsa. 

Serie: -

Förlag: rabén&sjögren
Utgivningsår: 2014

Jag är nog den sista i bloggvärlden som tar min Dessen oskuld. Och efter att ha läst min första bok så förstår jag inte hur jag inte har gjort det tidigare. Kan definitivt säga att jag gått miste om något. 

Allt och lite till handlar om Emaline och hennes vardag. Hon och hennes familj bor i en typsik sommarstad. De har ett familjeföretag som hyr ut hus till turister. Med andra ord är detta är en perfekt bok att läsa på sommaren. Man får sommarkänslan och till och med jag blir sugen på att bo i en sommarstad året om. 

 

Det är ganska förutsägbart SPOILER! förhållandet med Luke fattade man ju skulle ta slut. SLUT PÅ SPOILER! trots att den är det så gillar jag boken väldigt mycket. Jag är å andra sidan en riktigt sucker för contemporary så att det inte händer så mycket gör mig inget alls. 

Det handlar om många relationer och många karaktärer. Jag känner nog aldrig riktigt att jag hinner lära känna dem jättebra men jag gillar Emaline och hennes mamma. Dessutom tycker jag Benji, hennes lillebror, är riktigt härlig. Han har det jobbigt och är en sån energiknippe! 

Jag vet att många inte tycker denna är en av hennes bästa böcker men jag måste säga att jag gillar den hur mycket som helst. Är hennes andra böcker till och med ännu bättre så låter det bättre än lovande. 

Tack rabén&sjögren för rec-exet! 

Serie: #3 Yelena Zaltana
Förlag: Harlequin
Utgivningsår: 2013
Sidantal: 376

 

Till en början kan jag säga att de två första böckerna i serien fick en fyra men alltså jag måste nog ändra mig. Det kanske inte är en solklar femma men det är närmare en femma än en fyra. Jag tycker verkligen serien har varit så himla bra och jag har velat plocka upp fortsättningarna direkt. Dock tycker jag bok två och tre hänger ihop på ett annat sätt en med den första boken. Bok två och tre hade kunnat vara samma bok fast då blivit väldigt tjock, men så de borde man läsa med inte så stort mellanrum. Tror jag gillade serien så mycket mer också för jag läste med så kort mellanrum. 

 

Jag gillar verkligen Yelena hon är så stark, säger och gör alltid som hon tycker. Visst ibland kanske hon borde prata med andra men det är bra att även hon har sina brister. Älskar Yelena och Valeks förhållande, boken kretsar liksom inte kring det. Yelenas häst Kiki älskar jag också. Så smart är hon. 

 

SPOILER! Jag måste säga att den twisten som kom i mitten av boken fattade jag direkt att det inte stämde. Det var liksom aldrig så hemskt och jag blev inte ens ledsen så jag fattade att det inte stämde. 

 

Betyg: 4.5! 

Serie: #1 The selection
Förlag: Harper Collins
Utgivningsår: 2012

Antal sidor: 327

 

Detta är ju en dystopi men boken speglar bara hur prinsen får välja sin tjej så jag tänker inte riktigt på det som en dystopi. För jag förstår grejen med att det kommer en massa tjejer som han väljer mellan, han kan ju kanske inte riktigt dejta på samma sätt.  

 

Men redan från början älskade jag den. Trodde dock kanske att jag skulle tycka den var seg i mitten men det var den inte. Jag kunde verkligen inte lägga ifrån mig boken och det kändes som om det var ett litet tag sen det var så. Till och med när jag visste att jag bara skulle hinna läsa ett par sidor så gjorde jag det, kunde verkligen inte sluta tänka på boken. 

America älskar jag. Älskar hur hon är fullkomligt ärlig mot Maxon och det gör deras relation extra fin. Dessutom är det så fint att hon alltid bryr sig om andra. Relationen med hennes lillasyster May gillade jag också. Hon var ju helt underbar. Aspen kan jag säga att jag inte gillade riktigt lika mycket, jag förstår att han verkligen vill att America ska ha det bästa men ibland tyckte jag han bara kunde släppa sin stolthet lite. Maxon är jag ungefär lika kär i som alla tjejerna i boken. Han är så himla rolig, konversationerna mellan han och America fick mig typ alltid att skratta. Med andra ord hejar jag på att hon väljer Maxon! 

Jag trodde verkligen inte att jag skulle gilla boken så mycket som jag gjorde men det kliar sönder i mina fingrar efter att beställa de två resterande böckern! Tycker verkligen ni ska ta och läsa den. 

Serie: #1 Lies beneath

Förlag: Ember

Utgivningsår: 2013

Antal sidor: 320

Jag blev sjukt förvånad när det handlade om en merman. Omslagen indikerar inte det direkt. Så det var en trevlig överraskning. Jag gillade Calder, han är lite mystiskt fast ibland kan jag tycka han är lite påträngnade. Lily är en trevlig karaktär, hon är lite annorlunda på det sättet att hon klär sig inte som alla andra och är väldigt intresserad av poesi. Men det är inte riktigt karatärerna som driver boken framåt utan det är handlingen. 

Jag tycker boken har ett snabbt tempo och det blir aldrig tråkigt att läsa. Början var verkligen bra och man blev fångad av boken. Dessutom gillar jag att de är hemska och onda sjöjungfruar det handlar om, inte någon Disney version här inte. Dessutom är det kul när det näms smådetaljer om sjöjungfruarna. T.ex. att de inte gillade att ha skor på sig. Sånt är alltid kul att se hur det skiljer sig. 

Serie: #2 Demon trappers
Utgivningsår: 2011

Förlag: Macmillan

Antal sidor: 418
Tidigare böcker: Forsaken

 

Boken tar vid där den förra slutade. Hatar verkligen att det tar sån tid innan jag läser fortsättningarna hinner ju glömma hur mycket som helst. Men jag håller på att ändra på detta så jag inte missar så mycket. För visst är det så att man kanske hade gillat en serie så mycket mer om man kommer ihåg minsta lilla detalj. 

Måste säga att jag verkligen gillar Beck. Det är så himla gulligt att han bryr sig om Riley så mycket som han gör! Dock kanske han visar det på lite fel sätt ibland men grundtanken är ju fin. Men jag förstår inte att Riley inte fattar att han gillar henne, när han är avundsjuk är det ju ändå lite uppenbart även om hon tror att det är pågrund av andra saker. Men såå glad att det inte är något triangeldrama i boken. Men alltså Simon är ju ett sådant svin, fattar inte hur han tänker. Blev så himla arg på honom! 

 

Jag tycker det är spännande rakt igenom hela boken. Även om jag inte får så många svar på mina frågor så känns det som om de kommer närmare en lösning. Visst hade väl allt kunnat lösas snabbare men på något sätt tycker jag det känns trovärdigt att det tar tid och det är många försök på att lösa problemen men som inte lyckas. 

 

Första meningen: The grounds Zero Coffe Shop made the most amazing hot choccolate in Atlanta, maybe even in the whole world, but it appeared Riley Blackthorne would have to wade through Amageddon to get it. 
Betyg: 

Förlag: Harper Collins
Utgivningsår: 2014

 

Man får följa två huvudkarktärer, Ryan och Ameliah. Inte direkt så utstickande karaktärer. Ryan tycker jag man får lära känna mer än Ameliah, hon känns en aning plattare. Båda har två olika typsnitt vilket jag gillar, man glömmer aldrig vem man läser om då. Nackdelen var dock att de bytte PoV lite väl snabbt ibland. Men det är en väldigt fin historia, lite sorgsen men ändå så fin.

 

Boken har lite lång startsträcka och man vet inte riktigt vart boken är påväg. Jag kan inte gissa vad som kommer att hända eller hur det ska sluta. Det tar väldigt lång tid innan kopplingen mellan Ryan och Ameliah framkommer också. Men det är bra. 

 

Boken har fått ganska mycket negativ kritik på goodreads men det tror jag beror på starsträckan. Det var många som inte hade läst färdigt den. Men jag kan säga att den blir väldigt mycket bättre i sluten och slutet är annorlunda, vilket jag gillar. Boken går väldigt fort att läsa. Dessutom är boken dösnygg, det är något speciellt med gula omslag. 

 

Antal sidor: 363
Första meningen: Hello?
Betyg:

Titel: Sagoberättaren
Författare: Antonia Michaelis
Förlag: Opal
Utgivningsår: 2013

 

Ändasen boken Storyteller kom ut har jag velat läsa den. Men Sagoberättaren var inte en bok jag var så sugen på att läsa. Tills jag insåg att det var översättningen. Komiskt hur det kan vara så ibland.

 

Sagoberättaren har blivit hyllad nästan precis överallt! Jag känner mig dock osäker. Jag vet inte vad jag egentligen tycker om boken och det är svårt att skriva en recension på den. Om vi börjar med karaktärerna så vet jag inte vad jag tycker. Micha älskar jag. Men det är svårt att inte göra det. Hon är alltid så positiv och det är verkligen sorgligt att hon inte har fått en bättre uppväxt. Abel, hennes store bror, var jag osäker på hela tiden. Jag blev ofta trött på han för att han inte kunde släppa in Anna fast samtidigt förstår jag varför han inte gör det. Sedan kom den en twist i mitten av boken och då visste jag, jag gillar inte Abel. Anna kan jag tycka är lite jobbig också. Ibland tycker jag bara hon kan ge upp om att bli vän med Abel. Efter twisten så gillade jag inte riktigt henne heller. Jag fattar inte hur hon kan förlåta Abel och vilja vara vän med han. Efter twisten så tappade boken för mig. 

 

Men jag tycker handlingen är bra på det sättet att man aldrig vet vad som ska hända. Gillar att Abel berättar sagan för Anna och Micha och att det egentligen är verkligheten han berättar. Det kommer hela tiden överraskningar som jag inte förväntar mig.

Sen måste jag säga att jag gillar verkligen att Annas föräldrar är så närvarande, inte ofta de är det i YA-böcker. Men något som är skumt är att hon tilltalar dem vid förnamn hela tiden. Känns så opersonligt och först blev jag osäker på om de var hennes föräldrar. 

 

Antal sidor: 396
Första meningen: Blod.
Betyg: Kort sagt är jag osäker men någonstans mellan okej och lite mer okej. 

Titel: City of bones
Författare: Cassandra Clare
Serie: #1 The mortal instruments
Förlag: Walker books
Utgivningsår: 2007

Sommaren 2013 gjorde jag en livsomvändelse och läste boken som alla läst och älskat. City of bones. Det har varit sån hype runt boken så man kan ju tro att det förstör men för mig gjorde det faktiskt inget. Jag har inte läst en enda recension på varken denna boken eller någon annan bok som Clare har skrivit. Inte kollat på en enda bild från filminspelningen och så fort någon börjar säga något om boken i en video har jag stängt av ljudet. Alltså spoilade jag mig själv ingenting, och jag hade inte en aning om vad boken handlade om. 

Väldigt snart gissade jag ut varje händelse som skulle hända i boken. Dock är det aldrig något som brukar störa mig så det var helt lungt. SPOILER! Det enda jag inte gissade var att de var syskon. Säg what liksom. Jag tror faktiskt inte på det. Fast jag i nuläget har läst bok två också så tror jag inte på det. 

 

Jag gillar alla karaktärerna i boken och ska bli väldigt roligt att lära känna alla bättre. Tycker om att det är stora bikaraktärer som är med mycket som också har ett väldigt bra djup i sig. 

Antal sidor: 442
Första meningen: "You´ve got to be kidding me," the bouncer said, folding his arms across his massive chest.
Betyg: 

 Klicka på bilden för att komma till handlingen. 

 

Titel: Spell bound
Författare: Rachel Hawkins
Serie: #3 Hex hall
Förlag: Hyperion
Utgivningsår: 2013
Tidigare böcker: Hex hall och Demonglass

Om vi börjar prata lite om omslaget, för det måste vi, så är nog mitt favorit omslag av serien. Så snyggt är det. Dessutom är ryggarna så snygga ihop! 

Jag gillar verkligen hur lättlästa och roliga dessa böcker är. Går så himla fort att läsa och det är alltid något spännande som händer. Dock kan jag tycka att allt det som händer, problemen de stöter på alltså, att de löser sig så himla fort. Efter ett par sidor eller ett kapitel så har det där megaproblemet löst sig. Men jag gillar att det ofta är en liten cliffhanger i slutet av kapitlena. Dessutom kan jag aldrig förutspå vad som händer. Jag kan tro att något ska hända men sedan händer något helt annat! 

Jag gillar alla karaktärer och det är riktigt tråkigt att serien är slut. Dock fick det sig ett bra slut. För den delen är det ju inte helt slut heller, det finns ju faktiskt en spinn off serie nu. Än så länge har bara första boken kommit ut men jag hoppas jag kan läsa den i sommar. 

Avslutningsvis kan jag säga att detta är en himla bra serie om du letar efter något lättläst, roligt och en helt underbart sarkastisk huvudkaraktär. 

Antal sidor: 327
Första meningen: There are times when magic really sucks.
Betyg:

Titel: Ascend
Författare: Amanda Hocking
Serie: #3 Trylle triologi
Förlag: Tor
Utgivningsår: 2012
Tidigare böcker: Switched och Torn

Alltså jag tycker att boken går långsamt fram, efter att jag läst 100 sidor har det fortfarande inte hänt någonting! Dessutom blir jag så himla trött på kvadratdramat (kan man säga så?) alltså triangeldraman är uttjatat men bara för det ska man inte slänga in en fjärde person, som dessutom inte ens gillar tjejen. Njae inte alls roligt att läsa om. 

Men de sista 100 sidorna är faktiskt bra och jag tycker det blir ett himla bra slut faktiskt. Det hände lite mer än resten av boken.

 

Jag måste säga att jag är besviken på denna serien. Den har jättehögt betyg på goodreads och jag vet flera som verkligen gillat den. Men tyvärr så har inte jag gjort det. Dessutom tycker jag inte serien är så nytänkande, visst troll som är vackra har man ju inte läst om men det hade lika gärna kunnat vara vampyrer. Det som jag gillar med boken är att det finns svenska ord men det räcker inte för att jag ska gilla boken. Efter att jag läst andra boken borde jag egentligen bytit bort hela serien! Men jag hoppas verkligen att hennes sjöjungfru serie är bättre eftersom jag redan har första boken hemma. 

Antal sidor: 300
Första meningen: I had my back to the room as I stared out the window. 
Betyg: Okej.

---

Mini historien är väldigt bra. Så mycket bättre än sista boken. Den är mysig och eftersom den är så kort är det inget som blir utdraget. Dessutom gillade jag verkligen vad som hände i den som inte hände i boken. 

Serie: #3.5 Trylle triologi Sid: 26

Titel: Rebel
Författare: R.J Anderson
Seire: #2 Fairyrebel
Förlag: Orchard books
Utgivningsår: 2010
Tidigare böcker: Knife

Gillar hur Knife från första boken ändå har så pass stor roll som hon har. Tycker det är väldigt roligt att man får följa nya huvudroller varje gång. Till en början, när jag hade läst första boken så tyckte jag inte det lät som en bra idé med en ny huvudroll. Men med tanke på hur mycket hon ändå var med så tycker jag det var väldigt roligt. Dessutom gillar jag hur olik denna boken är ifrån den första så det ska bli riktigt roligt att se hur den sista slutar. Och vem den kommer att handla om! Till en början trodde jag verkligen att det skulle kännas som en upprepning av första boken men det var de inte. 

 

I denna boken är det alltså Linden vi följer. För en gång skull tycker jag det märks på henne (på ett bra sätt) att hon är 15. Hon är så himla gullig, snäll och oskyldig. Gillade att läsa om henne. Dock måste jag säga att jag tyckte boken var lite seg i bland. Det kan dock bero på att jag läste hela boken i en sittning, och för att läsa ut en bok på 300 sidor utan att tycka det är segt så ska man ju läsa en actionpackad bok, kanske inte riktigt vad denna är. 

Tycker omslagen till denna serien är så grymt snygga. Stilrena men ändå så fina när de glänser lite. 

SPOILER
Jag gillar verkligen hur Linden och Timothy inte blev kära i varandra! Jag var helt säker på att de skulle det men så blev dem inte det, verkligen kul. Tycker det var himla bra att hon inte följde strömmen! 

Antal sidor: 295
Första meningen: The queen is dying. 
Betyg: 

Titel: Prodigy 
Författare: Marie Lu
Serie: #2Legend

Förlag: Modernista
Utgivningsår: 2014

Tidigare böcker: Legend

Tycker det är härligt att vara tillbaka med June och Day. June är en sån som tänker på varje detalj och räknar hur långt ifrån allt är så fort hon kommer in i ett rum. Det är så trovärdigt och jag gillar att hon gör det HELA tiden. Den nya elektorn som kommer in i bilden gillar jag också. Han  verkar vara en vettig person och det ska bli kul att läsa mer om honom i nästa bok. När vi ändå håller på att prata karaktärer, vad håller Day på med i slutet?! Alltså jag blir så arg på honom. Dessutom undrar jag verkligen hur nästa bok kommer utspela sig. Jag tyckte den här var fruktansvärt spännande och jag låg och spände mig hela tiden, då undrar jag hur sista kommer vara! 

Jag gillar verkligen den här serien, den är fruktansvärt spännande och det går fort att läsa dem. Plötsligt har man hunnit halva boken och ändå vill man inte lägga ner den. 

Detta är den boken som jag tycker ha snyggast omslag också. Verkligen så snygg! När vi ändå prata rom layout så måste jag bara påpeka hur genomarbetade alla Modernistas böcker är. De har alltid tjocka sidor, lagom mycket text och mellanrum på sidorna och en väldigt behändig storlek på böckerna. De gillar vi! 

Tack Modernista för rec-exet! 

Antal sidor: 338
Första meningen: (June) Day vaknar med ett ryck brevid mig.
Betyg: 

Den här var mycket bättre än jag trodde. Tror bara jag har sett en recension på den som var väldigt positiv men på något vänster har jag fått för mig att den inte riktigt skulle vara så bra. Men det är den faktiskt. Den är väldigt lättsam och det är svårt att inte gilla alla tre tjejerna. Visst att de är lite halvbarnsliga ibland, men så gamla är de ju faktiskt inte. 

Letar man efter någon roligt, skön och lättsmält bok att förtära på stranden eller i hängmattan så tycker jag att Förgiftade äpplens klubb är ett bra alternativ. 

Titel: Förgiftade äpplens klubb Författare: Lily Archer Förlag: Natur&Kultur Utgivningsår: 2013 Antal sidor: 298 Betyg: Gillar! 

Detta är ju en bok man ska ha läst. Dock kan jag säga att när vi hade barnlitteraturkursen i skolan så var det första gången jag läste denna boken. På ett sätt är jag glad att jag inte läst den tidigare, för så som vi sönderanalyserade boken hade jag nog tyckt mina barnminnen blivit lite förstörda. 

Men det är ju en fruktansvärt hemsk bok, eller väldigt sorglig i alla fall. Jag gillar att Astrid Lingrens sätt att skriva på att jag stör mig inte alls på det som jag vet endel andra gör. 

Det finns så mycket gömda kopplingar att man förstår att bakom historien ligger ett helt annat budskap. Det tror jag dock det gör med de flesta av hennes böcker. Jag är iallafall väldigt glad att jag läst den. Gillar det nya teckande omslaget också, dock stör jag mig på att en häst är vit när både egentligen ska vara bruna. 

Titel: Bröderna Lejonhjärta Författare: Astrid Lindgren Förlag: Rabén&Sjögren Utgivningsår: 2011 Antal sidor: 207 Betyg: Älskar!

Det verkar som om de är mycket yngre än 14. Vem gör en kysslista när man är 14 i dagens samhälle? Jag själv gjorde listor på killar när jag var 9-11 ungefär. Tråkigt att jag spoilade för mig själv efter att jag läst bokens första del, jag läste nämligen på baksidan efter det. Så himla dåligt när de berättar stora händelser på bokens baksida alltså. 

Jag tycker att det är en ganska förutsägbar bok men trots det lyckades jag faktiskt gråta en del till boken så helt oberörd var jag inte av den. 

Titel: Mitt bultande hjärta Författare: Alf Kjetil Walgermo Förlag: B.Wahlströms Utgivningsår: 2013 Antal sidor: 207 Betyg: Ok!